Hej. Har senaste veckorna haft en känsla av att det vore skönt att skriva av sig. Blev nästan fashinerad när jag såg att denna blogg ens låg kvar och insåg att jag kan läsa allt som hände där. Så tacksam över att den bloggen finns och att jag skrev så mycket.

Är i Australien där jag varit några månader. Tänker ofta tillbaka på hur vilsen jag va med vad jag ville göra då och tänker att det nog är precis likadant nu. Jag har så svårt att välja vart jag vill bo och när man börjar i den endan blir det komplicerat. Har dåligt samvete för hur mycket jag varit borta och i hur långa omgångar. Inser ju jämt att dom viktigaste är i Sverige och ändå är jag inte där.

Då var det dags, slutet på min Kenyatid är här. 
Det är dags att efter 10 månader återvända hem på riktigt, enormt många erfarenheter rikare, med nya vänner, kärlek till ett land och minnen för livet. Jag har älskat mitt liv här och jag har varit trött på det, men lyckan och stoltheten över att jag valde att åka kommer jag alltid att minnas.
Regnet öser ner som det bara för göra här, det luktar blöt jord och jag vet att utanför murarna så bildas enorma köer för att vägarna rinner iväg. Jag vet också att just nu regnar det in i miljontals människors såkallade hem, rakt in i dessa hem som de kämpar så otroligt hårt för att göra fina, för att kunna ha kvar.
Kenyanerna lärde mig någonting som jag kommer att bära med mig hela livet, de lärde mig vad riktig uppskattning är och hur man har distans till matriella ting. Jag uppskattar det jag har och jag vet idag vad som är viktigt på riktigt.
Fred, kärlek och förstålse. 
Tack alla mina nya underbara vänner, tack lärare, tack mig själv. 
Och tack älskade Kenya. Jag kommer komma tillbaka.

06.30: Mot nationalparken (safaripark) för champangefrukost
10: Tillbaka på skolan
10.30: Tårta, sång och "utspring" vilket på Svenska Skolan är att åka ner för en rutschkana
11: Lunch och uppträdande
13-17: Umgås, sola och fixa sig inför kvällen
18: Middag på Coffe Garden, kommer bli fett. 
21-03: Fy fan va jag är bra