With or without you
Idag blev det för första gången väldigt verkligt att jag bosatt mig i ett
u-land. Ett land med stora brister i det vi anser är självklart, med extrem fattigdom, med hopplöshet.. När jag såg människor som bodde bland soppor, utan arbeten, med tydliga sjukdomssymtom - då förstod jag att jag verkligen är här. Och att slummen är på riktigt. Idag tvivlade jag också på om det var bra för mig att se det här. Kommer jag kunna ha ett vanligt arbete, leva ett vanligt liv och låtsas som att jag inte vet? Jag tror att jag alltid kommer ha åsikten att alla måste göra sin del.
Jag är övertygad om att jag måste göra min del.
Jag ska göra mitt bästa för att på något sätt hjälpa någon. Kanske inser jag att det är det jag vill göra, kanske inte. Time will tell.
Kommentarer
Postat av: Mamma
Jag förstår att detta är tunga tankar att brottas med, och jag tror att dina upplevelser kommer att förändra dig för alltid. Men bara till det bättre! Ingen mår bra av att leva ett liv där man inte ser (eller låtsas att man inte ser). Bono är fantastisk för han försöker se praktiska lösningar på svåra problem - en bra förebild! (And a real hottie, if you ask me!)
Postat av: Mamma
Hej, något är fel för jag kan inte svara på ditt Facebook-meddelande. Tydligen är nåt fel här med för jag har kommenterat ditt senaste inlägg, men det syns inte. Jag har satt in 5.000 kr på Saras konto idag (sms:ade ditt nya nummer om det idag, men det verkar inte ha gått fram). Teknikens under!
Trackback
