singelkillen.net
"jag har funderat lite på det här med crazy x-partners..
och dragit steget till crazy personer överhuvudtaget.. typ.. stalkers.. våldtäktsmän osv.
en tanke som slår mig med hela våldtäktsgrejen är att det verkar vara extremt jobbigt..
att vara stalker eller våldtäktsman alltså..
förutom att det är fysiskt krävande, vilket kräver en grundkondition, så är det ju så mycket mer än det.
det krävs planering.. utrymme.. tid.. man måste vara sjukt bra på att hålla hemlisar..
man blir ju lite nyfiken runt hur det går till.. nu pratar jag inte date-rapes. utan dom mer utstuderande miffona
som typ gömmer sig i buskar och väntar på att nån ska jogga förbi eller gå hem från krogen.
här så är det ju ett par frågor som dyker upp.
tar man en dag då man scoutar locations?
eller springer man på ett bra våldtäktsställe av slump?
tar man vem som helst som kommer förbi, eller har man ”krav” som våldtäktsman?
typ ”wooooho.. den frissen är såååå 80″
och.. när man ligger där i busken och väntar.. det lär ju knappast va så att det kommer nån på en gång..
hur löser man det..
har man en bok och en läslampa?
termos?
kanske en fällstol, macka eller bulle
soduko/korsord?
hur tänker man när man klär sig innan man drar?
vad prioriterar man?
ska det va kläder som är snabba att få av, eller snabba att springa i?
tänker man på sånt när man handlar?
vad händer om hon har mens.. eller dålig hygien?
ger man upp då, eller är man målinriktad och fullföljer?"
