Hemma i Nairobi


Jag är framme. Och det känns precis som förut, jag visste att det skulle kännas bra så fort jag kom hit. Glad. Några vänner hade totalpimpat min dörr och mitt rum med en väldigt massa plastpåsar, trosor, godis och hälsningar. Haha, lika jävla sjukt som det låter. Ville mest säga att jag lever. Update om vad ska händer på internatet kommer under helgen!
Nu kör vi. Denna vår kommer jag minnas förevigt. 





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0